Var tar tiden vägen?

Jag började ett inlägg i måndags där jag lovsjöng min helg och slutet av förra veckan. Sen letade jag efter bilder och ... ja, resten är historia. Hur som helst så hade jag en fin helg. Jag hade fint besök i torsdags och passade på att fylla mitt hem med skräck-, wierd- och fantasyförfattare som satt i den röda sammetssoffan och drack champagne till oanständigt sent. Det kändes så där återhållet dekadent som jag föreställt mig att författare måste ha det och flera gånger under kvällen kom jag på det också, vilken tur jag hade som fick ha det så. Särskilt när vi skålade för allt roligt som hänt i respektive skrivliv - nya kontrakt, fina recensioner, färdiga manus och så vidare.

Dagen efter tog jag med delar av sällskapet till Hollandia och pekade ut bordet som Udda och Nadja sitter vid när de är där, litteraturvandring light.

På lördagen gick vi på Sisters of Mercy-koserten i Lun och jag hade en lysande plats! De spelade alla låtar som var viktiga för mig på 90-talet. Äntligen har jag sett dem! (ja, ja, jag vet att det inte är samma sak som att ha sett dem när de var stora, men det var nog för mig ändå). Söndagen bjöd på pannkakor både till frukost och lunch och sen ett maraton av gamla Poirot-avsnitt.

Sen kom måndagen med en lysande recension av Lisa Sjöbloms Hitta barnen! i DN (på tal om saker att skåla för), tisdagen levererade Utopi nr3 där Karin Tidbeck har en nyskriven novell illustrerad av Lisa och Sara Bergmark Elfgren medverkar med en serie tillsammans med Kim W Andersson. Vi filmade lite snuttar för butikens julkalender och gick på Tintin-filmen. Och så var det plötsligt torsdag igen. Var tar tiden vägen? Visst, den är fylld av saker att göra, men någonstans borde jag ha hunnit posta ett pyttelitet inlägg om helgen, eller hur?

Nå, nu postar jag i alla fall, så att jag inte plötsligt inser att det är torsdag igen och ytterligare en vecka har gått.